Vi gick till vårdcentralen den 16 september och då hade Hugo haft feber i fem dagar. Läkaren undersökte honom och när vi skulle gå frågade hon om det var något mer och då slog det mig att jag skulle visa utslaget Hugo hade på baksidan av låret. Jag berättade att vi varit på Västkusten men att risken för att han skulle blivit biten är väldigt liten. Det var ju ganska kallt när vi var där så Hugo var ju aldrig lättklädd utomhus. Läkaren sa att det kunde vara Borrelia och att vid misstanke om det ges antibiotika i förebyggande syfte. Jag ogillar att ta medicin av den anledningen så jag tvekade lite och vi kom överens om att vi skulle höras dagen efter och diskutera saken när jag fått tänka på det. Dagen efter hade Hugo fortfarande feber och vi beslutade att han skulle ta antibiotikakuren. Jag minns hur illa penicillin smakade så det var med tungt hjärta jag gav honom medicinen. Hugo bara smackade och ville ha mer. På sätt och vis känns det bra att inte ha gett honom medicin i onödan. Hugo mår bra nu och är sitt vanliga vilda jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar