På skärtorsdagen packades hela familjen in i bilen och for till Mertajärvi utanför Karesuando för att tillbringa påsken med släkten på Fammos sida. Bilresan upp gick ganska bra men det kändes att när det var några mil kvar ville Hugo säga: Är vi aldrig framme?!
Stugan vi lånat var mysig och hade ett stort kök/allrum med öppen spis. Hugo agerade dammsamlare där han ålade runt på golvet i sin fleece.
Mamma och pappa gjorde några turer med skoter för att pimpla och titta på omgivningarna medan Hugo hade kvalitetstid med Fammo. Pappa drog upp en fin abborre som Hugo fick till middag samma dag och han åt med god aptit - som vanligt. Ett par gånger packades Hugo ner i risslan och fick följa med till släktingar runt om i byn. Han kopplade på charmen och flirtade till höger och vänster. Bilresan hem sov den lille grabben sig genom. Friskluft har den effekten på både stor som liten.
Ett stort tack till Astrid och Harry för att vi fick låna stugan. Hoppas vi får göra det nån mer gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar