Min son är inte en hedning längre, Hugo Carl Malkolm är döpt och välsignad. Den unge mannen var lite trött under cermonin men uppförde sig ändå ypperligt. När prästen gjorde korstecknet på hans mun sög han väldigt högtidligt på prästens fingrar. Prästen höll cermonin kort, koncis och lättsam. Både fikat och middagen på kvällen genomflöt som planerat och vi är mycket nöjda med dagen. Jag kan faktiskt sträcka mig till att den blev perfekt! Vi vill tacka alla som kom och delade denna dag med oss men speciellt mormor och morfar för att de agerade kökspersonal på fikat och fammo för upplåtande av stuga med innehåll till middagen. Vad gäller bilder från dopet hänvisar jag till Camillas blogg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar