tisdag 28 juli 2009

Vrålapa

Emellanåt är han bara så snäll och söt och allt går som en dans och så helt plötsligt vänder det och han blir helt omöjlig. Han gallskriker och gör bara uppehåll för att vila upp sig så att han kan skrika mer. Jag är helt förstörd. Jag känner mig som en värdelös mamma - han är min son och jag kan inte trösta honom. Han verkar ha ont i magen och det är mitt fel. Har jag ätit nåt hans mage inte tål? Har jag inte rapat honom tillräckligt bra? I vilket fall som helst är hans gråt hjärtskärande - and it is killing me!

5 kommentarer:

  1. Lilla vännen... *kramar* Inte är du värdelös mamma!
    Har du frågat mormor?

    SvaraRadera
  2. I know the feeling! Man känner sig så totalt hjälplös och värdelös. Men vi gör ju det bästa vi kan och ingen av våra barn skulle kunna få en bättre mamma.

    SvaraRadera
  3. Tack och lov varade det "bara" ett par timmar.

    SvaraRadera
  4. Det kan ju vara "vanlig" kolik, det behöver ju inte vara nåt du ätit...

    SvaraRadera
  5. Henrik Andersson29 juli 2009 kl. 17:14

    Han undrar ju så klart var morbröderna är! Bebisar skriker ibland, så är det. Behöver väl inte alltid vara något som är fel?

    SvaraRadera